Medan pappan har jobbat hela påskhelgen drog jag och ungarna igång med projekt
bygga koja i granskogen.
Ibland är jag bara så less på vår trädgård för att den är alldeles för stor.
Men denna helg har jag känt raka motsatsen. Ungarna har sprungit huller om buller med
grannbarnen och lekt kurragömma över våra oändliga gräsmatta. Och det är inte alla som har en utomordentligt ful och yvig granskog som är alldeles perfekt att bygga kojor i.
Detta utan att de stör resten av trädgården eller att man behöver offra något av äppelträden
för ivriga barn med såg och hammare.
Hemmablind blir man alltför ofta tyvärr, utan att se de vackra man har precis
framför näsan.
När vi hämtat allt man kan behöva till ett kojbygge satte vi igång.
Med gamla brädor ifrån ladugården byggde vi först golvet. Vi klurade på hur vi ville att den
skulle se ut och vad som vad viktigt att
inte glömma.
Trappa var viktigt, och fönster att se ut igenom så det inte blir så läskigt. Och pool fast där
drog jag gränsen.
Efter golv kom de upp en vägg och då kom pappan och hjälpte till.
Vi hann med att få dit några fönster och göra lite finlirr längs med kanter och hörn
innan vinden blev för kall.
Alla var med och klurade, sågade och spikade. Klart vi tog vi oss några pauser. Då på studsmattan,
så händerna fick vila lite och springett i benen fick komma ut.
Än är vi inte klara med vi kom allt en bra bit på vägen.
