Tycker verkligen inte om missunnsamhet. Förstår inte grejen helt enkelt. Varför kan man inte bara glädjas åt andras lycka och glädje.
Det är nästan så att man inte får lyckas eller vara lycklig. De ska helst bara vara lagom och absolut inget mer.
Jag tror att ju mer andra lyckas med att vara lyckliga ju större chans är de att just jag också blir/är de. Och att istället för att missunna och känna avund vara glad och glädjas och lära av dom som faktiskt förstått vad de går ut på..
att allt ligger hos dej själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar