Lily längtar redan efter att åka tillbaka till Spanien. Bada i ljummet vatten och
inte behöva ha några kläder på sig.
Hon är inte jätteförtjust över att behöva ta på sig jacka och strumpbyxor nu när kylan börjar komma.
Precis när vi vant oss av med strumpbyxorna, är det dags att tar på sig dem igen.
Nu har vi äntligen varit hos läkaren angående hennes astma och ska nu äntligen få
en och samma sköterska som vi går till en gång i halvåret.
Även årlig kontroll hos läkare.
Det är helt sjukt att vi träffat olika läkare varje gång vi varit inne. Och vi har varit inne en del.
Lily har varit krasslig i andningen hela våren/sommaren och det var på tiden att vi fick ett uppföljningsmöte. Jag har jagat kan jag säga.
Hon går redan på singular, flutide och airomir. Men vi tycker fortfarande hon är ansträngd.
Det blir till att öka upp och se om det ger något.
Läkaren hittade även ett blåsljud på hjärtat. De kollade EKG och blodtryck och det var bra.
Men det är ändå något som dom vill ha under uppsikt.
Man blir så orolig så man tappar andan en sekund. Men det är tydligen väldigt vanligt och behöver inte alls vara något. Det struntar oron i och gnager kraftigt i bakhuvudet ändå.
Mitt lilla hjärtegull.
Dryga kilometern ifrån huset ligger denna lilla stranden.
Inte så mycket folk och barnen kunde springa överallt och vi kunde ha full uppsikt.
Inga stora vågor och relativt långgrunt.
Man fastnar lätt under en palm med en kall öl och ungarna med varsin glass.
Lily tyckte denna strand var bäst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar